släktforskning

Forskandet började 2008 med att jag ville ta reda på vem min mormors farfar var.

Jag fortsatte bakåt i anorna på mormors sida och hamnade i Faluns gruvor på 1700-talet. Vem var då mormors farfar?  -Ja, det kan du läsa om på sidan Lindell.

Nedan finns en kort beskrivning av min farfar, farmor, morfar och mormor med länkar till sidor om deras släkt och anor.

Scrolla ner, eller klicka på länkarna så kan du läsa om hur jag gör och kommer vidare i min släktforskning. 

Hur det började, släktträd, källor

Sen då?
Ja, vad ska man göra med alla namn och datum?
Jag bestämde mig för att detaljforska kring några spännande personer och nu blir det en roman med de lånade karaktärerna från släktforskningen.

Jag har inga länkar eller hänvisningar till källor på hemsidan. Vill du veta mera är du välkommen att kontakta mig!

 

farfar Viktor Nilsson 1876-1958
farmor Anny Andersson 1890-1968

foto från min kusin Astrid foto från min kusin Astrid

Farfar och farmors anor har samma ursprung genom ett par bröder i början på 1600-talet. Släkterna rör sej mellan landskapen Småland och Östergötland och så förstås ett antal Amerikafarare. Förutom en mängd anförluster finns det några adelssläkter.

Yrkena är många, skomakare, soldater, gästgivare, men mest torpare och bönder. 


till farfar & farmors sida

min morfar Gunnar Bergqvist 1893-1981

Morfars fars anor har finskt påbrå från släkten Suhoinen i den värmländska finnmarken runt Sunne.

Morfars mors  anor levde i flera generationer i Amsberg, norr om Borlänge. Här finns bl.a. Back Erik & Lisa och  Näktergals Anders.

till morfars sida

mormor Hanna Lindell 1895-1981

 Mormors fars anor kommer från trakterna runt Tierp. Här finns mormors farfar skräddaren Erik Lindell och vallonsläkten Henning.
Amerikasläkten som jag fick kontakt med 2013 är släkt via Erik Lindells dotter Hanna Klara. 

Mormors mors anor kommer från Torsåker med omnejd. Släkten Sundberg har sina rötter bland gruvarbetarna i Falun. Anor med namnet Bonde kommer från Sundborn.

Berättelsen om min mors syssling som jag hittade i Minnesota kan man läsa mera om på sidan Sundberg under namnet Fredin.

till mormors sida

pågående forskning ...

Just nu forskar jag på släkten Sundberg som bott i Falun sedan 1700-talet. Det kommer snart en bok som heter  Johannes på Prästtägten.
Om släkten Sundberg kan du läsa mera här.

hur det började...

Först rusade jag bara bakåt i tiden för att se hur långt jag kunde komma. Jag fick en aning om varifrån mina anor kom, men allt annat missade jag.
Det blev bara mer och mer anor och till slut visste jag inte vad jag skulle göra med all information. Då höll jag fortfarande på med papper och penna.
Jag insåg att jag behövde strukturera upp arbetet och få lite reda i släkterna. Det var då jag gjorde upp min mall i excel.
Nästa beslut var att försöka börja om från början...

släktträd, dokumentation och forskning

Släktträd
Med handritade släktträd tog jag mig an nutidsforskningen som gav mig många kontakter med släktingar och andra som släktforskar.
Till släktträdet skrev jag ett dokument med alla namn och årtal.

Jag hade gärna velat hålla kontakt med alla som jag frågat om hjälp med forskningen, men det sprack. De blev för många.

Genney
Jag använder programmet Genney. Det är inte webbaserat och jag behöver inte få tusen länkar. Men det är sökbart på olika sätt och jag kan få fram olika fakta som t.ex. hur många gruvarbetare jag har i släkten och vilka dödsorsaker som är vanligast. Allt beror på hur jag matar in uppgifterna. 

Anregister
Jag har skrivit in mina anor i ett anregister där enbart namn och årtal för födelse och död finns med. Numreringen är enligt Kekules system med mig själv som proband. Ett häfte med plats för upp till tretton generationer. Det går snabbt och lätt att bläddra upp en ana och få numret som sedan kan sökas i mitt faktamaterial på datorn .

Släktindelning
För att göra det lättare så har jag delat in släkten i olika släktnamn eller efter ett ortsnamn. Det börjar bli så många namn att kategorisering är nödvändig. Det blir också lättare att gå in i detaljer och kunna upptäcka anförluster och annat släktskap.

källor

Bästa rådet man kan få är att inte slarva med källanvisningen, ändå händer det titt som tätt at jag glömt varifrån uppgiften kommit. Vem sade det eller var hittade jag det. Får bli skärpning i fortsättningen...

Sedan finns det personer som berättat saker och då skriver jag personens namn som källa. Uppgifter från andra forskare brukar jag för det mesta kolla upp, men när det gäller valloner och adel har jag ännu inte hunnit göra det.  Jag får ta det lite i sänder och lita på att de har rätt! 

På min hemsida har jag inte angett källor då det oftast är information ur kyrkböckerna och muntligt från släktingar. Kontakta mig gärna om du vill veta mera eller vill ha mer detaljerade hänvisningar.