Boken Johannes på Prästtägten är en fiktiv historisk roman, inspirerad av min släktforskning och handlar om Johannes Ersson Sundberg, som var gruvarbetare och silversmältare i Falun på 1700-talet.
Historien börjar med stadsbränderna 1761, samma år som Johannes föddes. Sedan får vi följa honom och hans familj en bit in på 1800-talet.
Planering för två böcker till pågår och vi kommer att få följa några av Johannes barn.

Fram till 1620-talet låg det en prästgård på Gamla Herrgården. Där hade prästen sina ängar, täkter. Men prästen tyckte att röken från rosterierna var betungande och grödorna ville inte ta sig så han krävde att få sin prästgård på andra sidan ån där det grönskade och röken inte var så besvärande.
Den västra sidan om ån kallas den gruvliga och den östra för den ljuvliga sidan.

april 2023
Att skriva är ett långsamt projekt för min del. Sista året har olika händelser påverkat mitt skrivande, men nu äntligen händer det grejer! Visst är det så att när det börjar hända saker så kommer allt på en gång!
Manuset befinner sig på korrektur och går mot en färdig bok. Jag hoppas den kommer ut till sommaren.

december 2022
Vart tog 2021 vägen? Pandemi och elände satte stopp för alla mina ambitioner att kunna forska under två år. Arkiven och bibliotek stängde. Jag kunde inte resa till Dalarna heller för att skriva. Under detta året har det hänt mycket annat som tagit min tid, men nu hoppas jag att det vänder. Nu ska det bli en bok!
Samtidigt som Johannes på Prästtågten ska slutredigeras håller jag på att forska kring kommande två böcker.
Mer om det senare.

oktober 2021
Nu har jag skrivit klart och ska börja redigera. Sista delen blev längre och svårare att skriva än jag tänkt mig. Säcken skulle knytas ihop, alla lösa trådar trasslas ut och sättas på plats. Planteringar ska skördas och karaktärer avslutas. Men nu är det klart och jag ser fram emot att få läsa allt från början. Det kommer att bli en del förändringar för under den här långa skrivprocessen har jag utvecklats i mitt skrivande. Dessutom har karaktärerna lagt sig i och talat om för mig vilka de faktiskt är så jag får rätta till det i början av berättelsen.

september 2021
 Jag har börjat på den sista delen i boken och det är åren 1800-1809. Det var mer arbete än jag anat att få ihop det till ett bra slut. Dessutom hade jag en skön sommar med alldeles för lite skrivande, men det var nog bra med en paus också. Nu längtar jag verkligen efter att få slutföra det här lååånga projektet!
 

mars 2021
Det har varit ett uppehåll i skrivandet och lite beror det på coronapandemin som stängde ner arkiven när jag skulle ha rest och forskat. Men nu har jag kommit igång igen och det är inte så mycket kvar innan ett råmanus är färdigt.
 

Så här ser Johannes familj ut:

Johannes Sundberg
född 20/3 1761  Prästtägten, gift med Catharina Bonde
född 20/4 1759 Gamla Herrgården, Falun
deras barn:

Gustav	f. 3/2 1782
Stina	f. 18/5 1785
Johan	f. 3/7 1788
Elisabet	f. 14/1 1791
Andreas	f. 5/8 1793
Cajsa	f. 1/1 1796
Betti	f. 26/7 1798
Nils	f. 14/10 1801

Eftersom alla heter Erik, Johan, Catharina, Kristina och Elisabet var jag tvungen att ändra namn på några för att kunna hålla isär dem. Jag har försökt att ge dem så relevanta namn som möjligt, namn som förekommer i släkten och smeknamn. 
vill du se den "riktiga familjen", se släktforskning fam. Sundberg.

Johannes föräldrar heter Erik Ingelsson Sundberg och Kristina Fierill. Johannes syskon:

Eric	f.27/7 1764
Ingel	f. 8/1 1767
Hans	f. 21/12 1768
Anders	f. 11/5 1771
Lars	f. 17/12 1773
Hans	f. 13/3 1776
Gustaf	f. 21/4 1778
Lisa	f. 10/8 1781

Bara fyra av av de nio barnen överlever barndomsåren, Johannes, Erik, Lars och Lisa.

Förutom släktforskningen är det ett stort arbete med fakta kring staden Falun. Hur den såg ut och fungerade på 1700-talet. Gruvan och dess hyttor som ger arbete åt Faluborna. Även det som hände på andra ställen i Sverige och världen får konsekvenser för Johannes och hans familj, bland annat krigen.
 

Falun fick stadsprivilegier år 1641. Under senare hälften av 1700-talet var Falun Sveriges sjunde största stad. Eller den fjärde, om man tar bort Stralsund, Åbo och Helsingfors som då var svenskt! Invånarantalet var runt 5000.
I staden fanns förutom alla yrken inom gruvnäringen, många hantverkare av olika slag, handelsmän, krogar och Rådsherrar. För att ha lite koll på var de bodde gjorde jag en karta där jag kunde pricka in både släktingar och andra invånare.
Till min hjälp hade jag mantalsskrivningar, Lehusens Tomtbok från 1770, ett register över fastighetsägare från 1783 samt husförhörslängderna.
Några bodde kvar en längre tid medan andra flyttade ofta. Jag kommer inte att hålla mig helt till sanningen i boken, men jag vill helst använda verkliga personer och därför blev kartan ett bra verktyg.
Även om bebyggelsen är annorlunda idag så går det att känna igen sig i staden eftersom gatorna är obetydligt förändrade. Det är en speciell känsla att gå omkring i Falun och tänka sig hur det såg ut där på Johannes tid. Jag vet var släktingarna bodde och arbetade, hur nära de hade till varandra och vilken betydelse det kunde haft för deras sociala samvaro.

1761 härjades staden av två bränder som lade stora delar av staden i aska. Men staden byggdes upp igen med nya trähus och stenhus murade med stenar från slagghögarna runt gruvan.
Johannes kom hela sin barndom få höra om detta. Han fick vara med om uppbyggandet av staden. En stad som han var mycket stolt över och kände utan och innan.

Gruvan har en central plats. Där arbetade Johannes far och farfar. Troligen han själv också innan han blev silversmältare. Gruvans storhet är dock på nedgång vid den här tiden och folk börjar söka efter andra arbeten.
Johannes yngste son lämnade Falun och flyttade till Torsåker där mycket släkt alltjämt finns kvar i trakterna.

Regenter och deras regeringstid under Johannes livstid:
 

Adolf Fredrik	1751-1771
Gustav III	1771-1792
Gustav IV Adolf	1792-1809
(Med farbror Hertig Karl som förmyndare 1792-1796)
Karl XIII	1809-1818

             
Under tiden som Hattar och Mössor slogs om makten i Sverige så fördes även krig med andra länder. Vid tiden för Johannes födelse pågick Pommerska kriget tills fredsavtalet skrevs på i maj 1762.

1788 inleddes det Ryska kriget som avslutades med slaget vid Svensksund i juli 1790.
Eftersom danskarna hade förbundit sig att hjälpa Ryssland om det blev angripet så hamnade Sverige i krig med Danmark likväl. England och Preussen lade sig i och det resulterade  i att Danmark fick avge en neutralitetsdeklaration. 

Sedan kom en lång period där kungen inte verkade veta vilken fot han skulle stå på vare sig det gällde äktenskap eller krig. Pakter och allianser ledde till att alla vara sura på varandra.

I Frankrike bröt revolutionen ut 1789. Gustav IV Adolf gillade inte Napoleon och ville ha honom ur vägen. Dessutom ville han införliva Norge med Sverige. 
Storbrittannien ville fram med sina handelsskepp.
I Ryssland planerades anfall mot Finland.

Som om inte det vore nog kom ett Frankrike allierat med Danmark tågandes mot Sverige. Brittiska flottan var på väg att hjälpa Sverige, men de fick aldrig klart besked om vart de skulle segla så de återvände hem igen. Nu började det bli ont om svenska soldater och förstärkningsoldater inkallades.
Armfeldt fattade posto i Värmland och tågade sedan in i Norge.
Mitt i allt elände avsattes Gustav IV Adolf och hans farbror Hertig Karl tar över kungakronan.

Någon form av fred infann sig till slut med Norge och Sverige i union. Mycket tack vare den Brittiska flottan som erövrat danska skepp och hållit fienden på avstånd.

Alla dessa oroligheter påverkade Johannes familj i allra högsta grad. Förutom brist på mat och andra förnödenheter så blev det en stor förlust för dem.